Eftersom jag jobbar mycket med språk och även har pluggat det en hel del så skär det verkligen i mig när jag läser en del bloggar och bloggarna i fråga inte vet hur vissa saker stavas, hur vissa ord ska användas och hur vissa uttryck är menade att låta. Därför tänkte jag reda ut ett par saker så det inte behöver bli förvirrat i framtiden.

 

1. Jag ser ibland att vissa skriver "dagen i ära". Det är fel. "Dagen till ära" heter det.

    - Dagen till ära bar jag en röd klänning.

 

2. - Jag förtjänar creed för att jag städade mitt rum. Jag ser i flera bloggar att folk skriver "creed" istället för "cred" eller om man vill - "credd". What's up med det liksom? "Credd" stavas det. Det kommer från "credit". Over and out.

 

3. - Desto mer jag åt, desto mättare blev jag. Fel, fel, fel. "Desto" används alltid med "ju".

    - Ju mer jag åt, desto mättare blev jag.

4. Ofta läser jag ofta om bloggare som blir "starstrucked" när de träffar sina idoler. "Struck" är dåtidsformen (preteritum, det heter inte imperfekt längre) av "strike" så vi har redan klarat av att det här är något som redan har hänt. Vi behöver inte lägga på ytterligare en dåtids-ändelse. "Starstruck" heter det och kommer alltid att heta.

 

5. Nu kommer vi till en riktig språksjukdom! :) Det är nog det vanligaste felet svenskar gör (engelsktalande också iofs) och det är när vi skriver på engelska - skillnaden mellan "to" och "too". Det här är ett så otroligt vanligt fel så nu ska vi reda ut skillnaden :)

 

- Enkelt sagt kan man säga att "to" betyder "till" och "åt" medan "too" betyder "alltför" och "också". Det heter till exempel "too much", "too far" "me too" och "too good to be true". Däremot heter det "I'm going to town" och "I gave it to him". Det blir oftast svårast när man måste ha dem i samma mening - "I'm going to Sandra's place too"

 

Sen måste jag tillägga att jag är den mest förlåtande människa som finns! Speciellt när det gäller bloggar, för det är ju meningen att vara skrivet talspråk. Och jag skriver grammatiskt inkorrekt hela tiden (som där tillexempel - aldrig börja en mening med "Och") Men jag brukar tänka såhär: Vet man inte om att man skriver fel - då är det fel. Skriver man fel medvetet som en effekt - då är det rätt. Nåt sånt :)